Ett sunt val...

Såhär i början av ett nytt år kommer inspiration att ta tag i ett sundare liv. Frukt istället för kakor, grönsaker istället för godis, promenera mera o.s.v. Att hitta en sund balans, en kost och motion som håller hela året är min filosofi. Tokträna en tid kan fungera som en bra start. Men sedan är det ju bättre att hitta ett förhållande till mat och träning som håller hela livet. För vår kropp och hälsa påverkas av hur vi väljer att ta hand om den. 
Igårkväll hände något som allvarligt fick mig att fundera över just sunda val. Att det som vi väljer att mata oss med  påverkar vår hälsa. Då tänker jag även på det vi matar våra tankar och vår själ med...
Kvällen började med att jag var nära på att "göra slut" med vissa sociala medier. Illamåendet och avskyn spreds i mitt inre av bilder och filmer som hade delats och gillats. Jag delar och gillar själv med och det är säkert saker ibland som mina vänner och jag tycker olika om. Men igår var det två som var låångt över gränsen. Båda som vänner till mig delat och gillat. Det var för mycket för mig och jag tyckte det var otäckta bilder och filmer. 
Jag frågar mig vad som hänt med vår urskiljningsförmåga, och om det verkligen hjälper att dela otäckheterna vidare. Jag vill ju inte att sådana där idioter som på filmen och fotot ska få någon uppmärksamhet alls. Även om vi avskyr vad vi ser så sprider vi ju det ändå vidare. Varför tror du de tog fotot eller fimade? Jo för att visa upp och förhoppningsvis sprida sin sjuka, vidriga känsla. Usch, nu ska jag strax släppa detta ämne. Men dagens utmaning är att sluta dela och gilla massa utan att egentligen tänka efter. Det måste finnas något bättre sätt att motverka sådant.
Jag tror inte att vi inser vad det vi matar oss med gör mot oss. Jag kan bli så otroligt ledsen och nedtyngd av en nyhetssändning. Det är sjukt att det ska finnas vapen och att folk tar till livet som insats för att protestera. Vad hände med att samtala och att bjuda in varandra till diskussion. Har världen glömt hur man gör när man pratar?  I tidigare inlägg har jag skrivit om att jag tror att det gäller att ösa på mer av det goda och sunda när världen är galen och ond. Att inte låta  det som är mörkt och dunkelt tysta livsglädjen eller ta över våra tankar och sätt att leva. 
Kvällen slutade dock i betydligt bättre anda då jag kollade på idrottsgalan. Vilken livsglädje och positiv energi att se dessa minnesvärda idrottsprestationer från det gågna året. Jag såg på dessa lyckliga, friska och glada idrottare med rosor på kinderna och en gnista av hopp i blicken. De har inte stått och skrikit och gnällt att de inget har och inget kan bli. De låter sig inte tyngas ner av världens galenskap på nyheter eller i sociala medier. Nej år ut och år in tränar de tålmodigt med hoppet inställt och blicken fäst på just sina mål och drömmar. Det är så härligt att se. Jag tänker på mina barn och på ungdomar omkring mig. På hur viktigt det är att livsgnistan får lysa för dem. Att inte dagarna bara består av suckan och klagan. Utan att de också får lära sig om tålamod, glädje, hopp, drömmar och framtidstro. Trots allt som händer omkring.
Ibland hittar man orden så självklart.  Men vissa gånger kan det vara svårt att finna rätt ord fast man har känslan där. På mitt kylskåp har det i många år nu suttit en dikt som jag tycker är så bra. Jag klippte ut den från en tidning men det stod ingen författare. Så jag vill vara noga med att inte ta åt mig äran av de kloka orden i denna dikt.  För jag har inte skrivit den själv. Men den är bra nu när man kan göra valet att mata sig med lite sundare tänk också....

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kvartalskris och förskollärarens utrustning

Att landa

Friluftsliv