Inlägg

Visar inlägg från september, 2015

Höstpimpat i mitt kök

Bild
Hörrni det där hallprojektet kom visst av sig lite. Färgpatronerna i vår skrivare var slut så det har inte blivit några foton än till de där "guldduttade" ramarna om du minns. Men jag ska ta tag i detta snart. Det viktigaste var att hitta rejäla krokar och det gjorde jag. Det är så mycket bättre nu med ordningen där ute i hallen. Köket är en annan plats i ens hem där det också lätt kan bli stökigt. Förutom alla köksredskap och maskiner så hamnar där lite allt möjligt. Tidningar, teckningar, pennor, leksaker, en tröja läggs över en stol, en överfull anslagstavla med trettiofem onödiga ändå för gamla papper, ett kylskåp med teckningar, kom ihåg lappar om föräldramöte, majbrasa och midsommar. Jag har inte gjort så mycket med det annat än att byta gardiner då och då. Mest är jag väl rädd att det ska spillas ner, skvättas och fläckas. Det är sylt, smoothies, fruktsaft, bakning och diverse experiment som ska innehålla potatismjöl och allt vad det är. Därför har jag inte vågat/or…

Måste det bara vara svart eller vitt?

Bild
Någon välkomnar flyktingar  med öppen famn och säger Välkommen hit, berika vårt land, var glädje och arbetskraft, låt oss dela med oss av varandras kunskaper, gåvor och talanger.
En annan ropar panikartat stopp! Jag vill inte! Hjälp! Bland familjen runt matbordet, bland kollegorna på jobbet vid matrasten, på sociala medier. Kanske av ren okunskap, rädsla, avsaknad av empati eller fylld av hat. Men det är tid att tänka om! Vare sig du vill eller inte så pågår det fruktansvärda krig i världen. Det kommer flyktingströmmar då och då. Vare sig du vill eller inte, så är det bara. Det är dags att tänka på ett nytt sätt. Vad är det egentligen som man kan vara orolig för? När vi är rädda för något så beror det på att man antingen är rädd att mista något eller rädd för att något ska göra ont...
Kanske är det rädsla för att förlora tryggheten som ändå finns i det egna landet. Där du kan njuta av sjöar, ängar, skogar och hav. Här finns allemansrätten, du kan vandra, hajka, paddla och ro. Du kan …

Att säga TACK...

Bild
Känns det ibland som allt du gör är osynligt? Jobbar du och sliter men det på ett sätt inte märks? Men om du inte gjorde allt det där skulle det verkligen märkas. Utan inkomster skulle ekonomin snabbt kunna förfalla. Utan hushållssysslor så skulle hemmet snabbt förfalla.
Du betyder mycket för ditt liv och för dem omkring dig. Även i sitt yrke kan man betyda väldigt mycket för någon. En orolig mamma kanske äntligen kan slappna av på jobbet när hon vet att barnen är i goda händer hos fantastisk personal på förskola, skola och fritids. En son kan känna sig lugn när han vet att hans gamla mamma omges av suverän personal på det nya äldreboendet. En grådaskig dag kan plötsligt lysa upp när kassörskan ler och talar vänligt i affären. En rädd patient kan bli lugn av det fina bemötandet som professionell sjukvårdspersonal ger. Hur skönt är det inte att få kliva in i ett fint hotellrum som någon duktig städerska fixat. En lastbilschaufförs dröm blir sann när han får köpa sin nya glänsande l…

Fina ord

Bild
Vissa dagar kan det vara skönt att bara få läsa någon annans fina ord. Idag väljer jag fina ord från Sarah Dawn Finers vackra låt. Den spelas ofta på bröllop men är inte minst en otroligt fin hyllning till kärleken såhär mitt i vardagen: "Var inte rädd. Jag går brevid dig.
Kom ta min hand. Jag håller i dig.
Här i min famn. Kan du våga tro.
Sänk dina murar. Jag ger dig ro.För att jag älskar dig så som du är
Och jag vill ge dig allting jag har. 
Och låt mig få bära dig när du är svag.
För du betyer allting för mig. Va inte rädd.
Jag går brevid dig.Nu är jag din och nu kan jag andas. Här blir jag kvar. 
För här vill jag stanna. Se på oss nu. Livet är vårt.
Se du den framtid som vi, vi kommer få.För att jag älskar dig så som du är 
Och jag vill ge dig allting jag har. 
Och låt mig få bära dig när du är svag.
För du betyder allting för mig. Ja, jag ska älska dig så som du är
Och jag vill ge dig allting jag har. 
Och låt mig få bära mig när hoppet sviker.
Du betyder allt för mig. Va in…

Byggas upp eller vittra sönder

Bild
En ny era har gjort inträde i vårt familjeliv. Stora tjejerna har nu läxor och prov som kräver förhör då och då från en vuxen. Vi försöker göra det till en mysig stund, ta något mellanmål innan för att de ska få ny energi efter skoldagen. Jag är medveten om att känslan blir en annan när jag själv också jobbar/studerar igen. Men det tar vi då. Jag är fullt övertygad om att vi, liksom andra familjer, kommer överleva även detta.
Äldsta dottern hade geografiprov nyligen. Det var mycket intressant att läsa på tillsammans och bearbeta texten tills vi blev "vän" med den. Det är kul att känna vilket annat intresse man, som vuxen, har för studier. Som liten var det så mycket att ta in på samma gång. Alla ämnen skulle läras in och tentas av. Samtidigt som den lilla kroppen växte, känslor utvecklades, vänner kom och gick, hela livet och världen skulle utforskas och försöka förstås. Som sagt så är det mycket att ta in som liten.
Nu som vuxen är man mer lugn. Man förstår värdet av kun…

Blåst och Plommonmarmelad

Bild
Det var värst vad det blåser och tar i  här intill Ostkustens närmaste inland idag. Så pass att alla våra mogna plommon blåst ner. Vi har känt en otrolig glädje och tacksamhet över den enorma skörd som vårt lilla träd berikat oss med detta år. En fin känsla av naturlig rikedom att kunna plocka färsk frukt till barnen varje morgon och skicka med till skolan.
Men idag kom vinden på rejält besök och har rivit ner både hängblommor och frukt. Räddas det som räddas kan, tänker jag och kokar nu plommonmarmelad. Det blir fint det att njuta av på ostmackan till morgonkaffet i höst och vinter. Hoppas du har en fin dag och att din helg blir skön. Kram från mig i det röda huset i byn.

Cornflakes-knep

Bild
Igår hade jag äran att få luncha på Shalomvillan i Oskarshamn. En underbar plats dit jag lätt hade anlagt varenda konferens eller företagsmöte om jag hade varit i sådan bransch. En av de ställen längs Oskarshamnskusten där havet verkligen kommer till sin rätt. Här står det lite mer: http://www.shalommission.se/?page_id=42
Vi åt god lunch och till efterrätt var det äppelpaj. Det var den godaste jag ätit och medan vi mumsade på så undrade vi vad som gjorde den så extra god. Det var något som var både segt och krispigt. Jag frågade de duktiga kvinnorna i köket och de berättade att det var Cornflakes som de hade blandat i en vanlig pajsmet. Så smart o gott. Min man jobbade och missade pajen så idag bakade jag en liknande hemma. Gott!