Rörigt?

Barnen och jag var hos min mormor och hjälpte henne att börja raska ut julen. Det blir ganska rörigt en stund när man ska "byta årstid". Lådor och påsar med det som ska läggas undan och det som ska tas fram igen. Dukar ska bytas, tavlor, gardiner och blommor också. Stakar, stjärnor och gran ersätts med myslampor. Det är mycket grejer överallt. Men det är skönt när det väl är gjort och det blir ju så fint och rent.

Jag har tidigare bloggat om hur krukmakarens lerklump inte är mycket för världen. Men det bryr sig inte krukmakaren om, utan skrider till verket med den plan som redan finns förberedd i huvudet. Så formas lerklumpen sakta till en vacker kruka, kopp eller vas. Samma är det med konstnären. Vid första anblick ser penselns drag inte något vidare ut på tavlan. Men konstnären har en plan i huvudet hon också. Tavlans blivande föremål växer sakta fram och målarduken väcks till liv.

Det nya som ska påbörjas kan till en början verka rörigt. Kanske tror inte alla runt omkring dig på att du ska lyckas. För de ser inte den färdiga plan du redan förberett i huvudet, i tanken och hjärtat kanske sedan en lång tid tillbaka. Ibland tar man nya steg som omgivningen inte kunde förutse eller ana. Kanske kan de inte helt förstå. Nya steg i en riktning som du själv valt. Andra gånger blir färdriktingen ändrad för att livet självt styrde dig dit. Men kom ihåg att även det som var oplanerat kan sluta bra. 
Det kan bli rörigt till en början när något gammalt ska ut och något nytt ska ersätta. Men sedan blir det ofta precis som i ens hem efter julstöket...ljust och rent. Så kan det få kännas på insidan också ibland hos oss människor. Vi kan gå och dra på en massa gammalt damm och smuts, sorger och besvär. Plågas av saker som hänt, sår och smärta. Men så en dag kommer den avgörande stunden då röran inte kan bli värre än den redan är. Så börjar man rensa upp, ordna till saker och ting, sakta byts kaoset ut mot en välbehövlig stillhet och ro. 

Så var inte rädd för om det blir rörigt ibland. Låt inte nattens mörker skapa oro utan låt den omsluta dig i sin sköna tystnad. Låt den ge dig ro och nya krafter. Tillåt dig att sucka ut din ensamhet och klagan. Ge dig sedan tid att läka och få bli hel igen. Inget som är jobbigt varar för evigt. Jag har märkt att vinterns mörker sakta släpper sitt grepp nu. Dagarna förlängs lite i taget. Det såg jag i eftermiddags. På samma sätt kan  ljuset sakta återkomma till ditt inre efter jobbiga tider. Det finns fler än du tror runt omkring dig som kämpar med olika saker. En del klarar prata öppet om sådant medan andra tiger som muren. Men du är inte ensam. Tänk inte att det som är nytt behöver bli jobbigt och komplicerat. Utan tänk att det kan också innebära ny slags glädje, frihet och ro. Saker som till en början ter sig röriga, obetydliga eller fula kan utvecklas till ett riktigt vackert verk. Bara du har tålamod och tror på dig själv. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ambassadör

Något annat än läsa, skriva och räkna

Tillräcklig