April

Då var påsken nedplockad. Jag vet inte riktigt hur länge man brukar ha det pyntet framme. Trots att det inte är lika länge som julpyntet så är det kul och fint så länge det varar.


I fredags fick jag mitt schema som jag ska gå på fram till sommaren. Jag tror det kommer gå bra. Vid närmare eftertanke så är jag supernöjd och önskar att det var så jag kunde jobba resten av mitt yrkesliv. Så det är inte illa alls med andra ord. Det känns som lite lön för mödan efter alla turer med försäkringskassan jag hade som gravid. Och efter den resa jag gjort med osäkerhet kring studier och framtida sysselsättning. Drömmen är ju givetvis ett fast jobb och det vet jag att jag inte kommer få som barnskötare. Kan ni inte ta och ändra på det kära politiker?  Men jag stannar så länge de vill ha mig. Det känns som att jag äntligen kan andas ut och slappna av i mitt liv och i den sysselsättning jag har utan att gå sönder av stress. Skööönt. Äntligen!


Det har hunnit bli april och i år är det en lite extra speciell månad då både jag och min man fyller fyrtio i år. Jag sa till honom att om jag hade varit rik skulle jag köpt oss en resa till Barcelona och ett nytt fint rejält växthus. Barcelona är hans favoritlag i fotboll och hans lilla växthus är en rofylld oas. När livet går i för högt tempo är trädgården vår bästa oas. Det är något rofyllt över att få så, odla, vattna, göda, vänta, se det växa för att sedan avnjutas. Men växthuset har tagit rätt mycket skada av Egon och allt vad de heter de där knasstormarna som dyker upp oinbjudna då och då. Så det hade varit kul att få fixa ett nytt, stort och stabilt. Tänk ett där man till och med kan ha möbler i....vilken dröm.
Men som mammaledig student har inte plånboken direkt blivit fet om man säger så. Det blir en av de positiva effekterna av att komma igång med jobb igen. Att få trevliga kollegor är en annan. Jag har redan blivit medbjuden på after work om några veckor. Det kändes så kul, vilket fint välkomnande.

Nu ska jag ge mig ut i landen en stund och rensa lite så att tulpanerna får plats. Får se om jag kan få storasystrarna att hålla koll på mini under tiden. Hon är så snabb och full av liv. Härligt såklart men det kräver snabb och smidig passning. Jag såg att tulpanerna börjar sticka upp i landen nu. Det gjorde mig glad. 



Nästa inlägg kommer jag ta upp något helt annat. Nämligen att vara beroende av sin mobil och att gå över gränsen i det osmakliga utbud som finns i alla slags sociala medier. Vi hörs då!
Hej då för denna gång påsken!
Vårpyssel i trädgården med mina stora tjejer
Vi målade stenar som nyckelpigor och humlor
Så efterlängtade 
Välkommen Sippa
Stensjö by
Småland ~ min livslånga kärlek 
Ännu ett vårtecken. Mannens jobbkläder som jag tvättar varje helg kan äntligen torka ute 
Dagens fräscha frukost 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ambassadör

Något annat än läsa, skriva och räkna

Tillräcklig