Konsten att överleva vardagen

Jaha då var man 40 år då, sedan några dagar tillbaka. Livet är kul när det är fest och man får fira. Fredagen jublar man med tacos och roliga tv-program. Eller så firar man in helgen med skön musik, middag på finposlinet och tända ljus. Det är härligt med mysiga baravara lördagar. Söndagen kan vara skön och vilsam eller med roliga och äventyrliga utflykter. Ibland är det släktkalas eller så ses man med några kompisar och har det trevligt en stund. Det sistnämnda händer inte så ofta som jag skulle önska. Helgen går så snabbt. Inte sällan jobbar folk extra på helgen och då är den enda lediga dagen en nödvändig vilodag.
Men alla de där andra dagarna då? Alla tisdagarna och torsdagarna som året bara dräller om. Nog är väl också de livet? Den sega måndagsmorgonen och den sömniga torsdagseftermiddagen. Ja inte är de att jämföra med fredagens lyxiga mys eller lördagmorgonens sköna tempo. Men de är också en del av livet.
Ska jag försöka liksom springa genom dem? Blunda och hålla för öronen? Låtsas att de inte finns eller bara lida mig igenom. Hur ger jag även vardagen krydda och liv? Går det ens?
För att inte tala om månadsvis. Höstdagarna som blir till veckor och månader. Snålblåst och regntunga skyar i mörker. Vad är de värda jämfört med de soliga dagarna på stranden? När vågorna kluckar och solen värmer gott. Men de regntyngda dagarna tillhör också livet...
Jag är ingen expert på något område. Men jag är människa som lever och lär precis som du. Jag tror att vi kan hjälpa varandra. Det behöver nödvändigtvis inte alltid vara att lära varandra utan kanske mer påminna varandra. 
Jag försöker tänka hur jag själv tar mig igenom vardagen. För mig handlar mycket om att se det sköna i det lilla. Någon säger att de inte plockar blommor och tar in. De vissnar ändå snart och blir bara till skräp som ger mer jobb. Men jag plockar in och njuter med mina sinnen. En bukett på mitt bord gläder mina ögon med sina vackra färger. Väldoften letar sig till näsan och förmedlar lycka. Det är värt det, om så bara för en dag. 
Andra saker som gör även vardagen njutbar är att tillgodose sina grundläggande behov. Jag glömmer aldrig när vuxenpsyk hade föreläsning på undersköterskeutbildningen. När deras patienter kommer på besök och mår dåligt så frågar de dem först hur de ätit och sovit. Brist på sömn och näring gör kroppen svag och tankarna förvirrade. Så för att klara av och orka med vardagen får du inte glömma att sköta om dig. Ät, sov och motionera. Det är så självklart. Men nästa gång du känner dig sur, svag, irriterad, darrig. Kanske har huvudvärk eller är trött. Tänk efter då hur du ätit och sovit. 
Vi tankar bilen så den ska fungera. Fyller på olika vätskor, ger den service, reparationer och tvätt. Vi renoverar och målar huset så det ska hålla. Likadant är det med vår kropp. Den behöver påfyllning och omsorg, annars fungerar inte den heller som den ska. Ta promenader, köp nyttig mat och sov ordentligt. Va rädd om dig.
En annan sak för att klara vardagen är att kunna slappna av och bjuda på ett skratt. Bjud in humor och låt den ge värme och ljus till vardagen. 
Uppmuntra andra och gör dem glada. Ge komplimanger och visa uppskattning. En sak som jag ofta gör är att jag tänker att någon till exempel är fin i håret. Men jag glömmer säga det. Det stannar i tanken. Jag vill bli bättre på att komma ihåg att säga det också. För vem man än är så blir man alltid glad av uppmuntran. Det bästa är att det smittar av sig. Det där varma, goda och sköna inombords som händer när vi visar varandra kärlek och omtanke, respekt och glädje. 
Det är också så att de som orkat gå med dig genom regnet (till synes trista vardagar) är dem du vill ha med dig i solskenet sedan. De som bara tänkte på sig själva. De som försvann så fort det blev jobbigt eller, enligt dem, tråkigt. Vem är de att behålla vid sin sida? Kämpar man och står ut genom svårigheter så händer det något. Man får en ny sammansvetsad känsla. En ömsesidig beundran för varandra. Det kan gälla både vänner, partners eller kollegor emellan som man kämpar genom vardagar med. 
Kanske är det så att de till synes grå och trista dagarna och månaderna har en mycket viktig uppgift. Det är först när vi orkar oss igenom dem som fredagsmyset blir så mysigt, sköna helgmorgonar blir så sköna och ljuvliga semesterdagar känns så ljuvliga. Det är de där första dagarna som ger de där andra sitt sken. Utan dem vore inte de andra lika efterlängtade. Då skulle vi inte ha något att jämföra med. Vi skulle inte ha något att längta till och inte känna någon skillnad. Fast en sketen och grå vardagsmorgon känns så meningslös ibland så har den ändå en viktig uppgift. Den har del i det som sedan blir det härliga. Tänk på det nästa sega vardag. 
Första bladen ~ Välkommen vår
Grillning på g i vår trädgård 
Härligt att kunna ta morgonkaffet ute
En 40-årstårta (köpt av mannen) i vårt hus 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ambassadör

Något annat än läsa, skriva och räkna

Tillräcklig