Smålands potatisfestival

Jag vet inte om du har tittat på Astrid  Lindgrens filmer. Men i många av dem kan man se hur det gick till på marknader förr. På den tiden såldes, som du säkert vet, förutom varor även djur. Det var ett myller av folk som trängdes i köer vid marknadsstånden. Någon som spelade och sjöng. Barn som sprang o busade o hade kul. Kanske knaprandes på en smarrig marknadskaramell ur en strut. Gamla farbröder som satt på ljugarbänkar och pratade glatt medans gummorna sålde eller handlade garner, hantverk, honung, ost, bröd, grönsaker, frukt eller bär. Ibland satt kanske damerna på ett kafé medan herrarna köpte eller sålde. En lite kaosartad tillställning på ett vis men på samma gång väldigt roligt och ett efterlängtat avbrott från vardagens slit. En trevlig chans att träffas med nära vänner och kanske med sådana man inte sett på länge. Att få se en fin, stor arbetshäst till salu eller köpa nyvärpta ägg. Handräm, kådsalva eller lovikavantar till vintern.


Det var med blandade känslor jag och barnen igår styrde kosan mot Aby utanför Målilla. Där skulle det hållas potatisfestival. Jag har hittills inte varit så mycket för marknader utan mest känt att det är stressigt när man är småbarnsmor. Att barnen ska tjata om att ha allt som säljs eller att de ska bli otåliga och bråkas. Eller att jag får blodtrycksfall och svimmar. Men så tänkte jag att det där ändå lät ganska mysigt. Det blev det. Inte bara mysigt utan också en fläkt från barndomens dagar. Det påminde så mycket om när jag var liten och det ibland var fest i farmor och farfars by. Eller när jag hade rast på högstadiet och mina kompisar o jag sprang ner till torget på tisdagarna. Då brukade jag också träffa farmor och farfar ibland. De tyckte det var trevligt att ge sig av en stund från arbetet på gården och handla lite på torget. Alltid fanns det någon bekant som de kunde få sig en pratstund med. O så ett och annat barnbarn som var på rast från skolan. Ibland kom även min mormor och morfar dit ända från Oskarshamn till Vetlanda för att gå på torgtisdag. Det var nog rätt unikt när man tänker efter. Med marknad en gång i veckan. Jag borde åka dit någon tisdag snart och bara njuta lite av att gå där igen och kika.


Häromdagen tog jag skogsvägen till närmsta affär. Mellan enbuskar och mossbeklädda stenar såg jag kor beta stillsamt på en äng. Jag suckade av välbehag och tänkte att här hör jag hemma. Min farfar och farmor var bönder i en by. Själv växte jag upp i en annan by. Även morfar och mormor bodde på landet. Även om de inte var bönder så bodde där genom åren en och annan gris och ett gäng kalkoner. Samt en trädgård utan like. Det är där jag hör hemma, bland blommor, skogsstigar och höskullar. Bland stillsamma sjöar och i solupplysta gläntor. Det är där jag kan andas och får liv. Jag tänkte på det där med att man kan ta en människa från en plats men man kan aldrig ta platsen ur människan. Så är det med mig och livet på landet. Jag behöver nödvändigtvis inte vara bonde själv, bara jag har nära till dem som är det och till naturen. Det är inte självklart men jag är så tacksam att jag får leva så nu. O jag är glad att få visa mina barn detsamma. Ett fritt, friskt och nyttigt sätt att leva. Igår kom min man med handen full av nyskördade körsbärstomater från vårt växthus. En verklig känsla av rikedom. Vi köpte frön som skolbarnen sålde för att samla in pengar till skolresan. O på hösten har jag köpt lökar av dem som blir till fina blommor om våren i vårt land.

Nu är det lite sent men om du har vägarna förbi Aby nästa år så kan jag verkligen rekommendera denna mysiga tillställning. Barnen var så duktiga. Vi hade en jätterolig stund. Det var första men definitivt inte sista gången vi hittar på sådant här Småländskt mys. Nu blir det till att hålla ögonen öppna för julmarknader om några månader
Underbart god sorbet från http://www.koalyckansglass.se/
Finast på festen

Inte bara potatis. Fina pumpor fanns det med.

Klart döttrarna skulle få prova mumsiga potatisspiraler


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kvartalskris och förskollärarens utrustning

Att landa

Friluftsliv