Vårsådd, soulfood och fotspår

Soulfood...om jag söker det på nätet får jag mestadels resultat om verklig mat. Något musikband och ännu någon blogg som skriver om det. För mig går tankarna först till något du fyller ditt inre med. Dina tankar, ditt hjärta och din själ. Något som ger olycka eller lycka, oro eller ro.  

Som student är jag ständig besökare på översättnings- och synonymsidor på nätet. Engelska ord jag behöver översätta och svåra ord jag behöver förstå. Det är, som en adjunkt sa i början av utbildningen, just som att lära sig ett helt nytt språk när man ska försöka sätta sig in i akademiskt skrivande och tänk. Men jag har bestämt mig för att gilla läget. Istället för att klaga över hur svårt det är så vill jag försöka se tjusningen i det. Jag måste ju det om jag ska klara mig igenom hela utbildningen. Jag måste ge dem vad de kräver. Men när jag vet att det leder till något gott, ett jobb jag vill ha, då är det väl värt hela resan dit. Det är lönen för mödan. Det kan jämföras med odlingar vi snart sätter igång med. Tomat, gurka, sallad och lite annat. Små små frön som vi odlar, varsamt pysslar om de små plantorna, vattnar, göder och håller efter från tjuvskott och ohyra. Men sedan kommer lyxen och lönen. Vi slipper åka till affären och handla. Det är bara att ge sig ut i en härlig trädgård och skörda. Salladsblad till frukostmackan, tomater och gurka till lunchen eller kvällens grillning. Det där är en skön känsla.


Jag har fått lära mig att leta efter frukten av det jag och andra gör. Att det är det som avgör om saker och människor är bra eller inte. Hur blir saker jag planerat? Vad blir resultaten? Ger det god skörd? Är de spår jag lämnar som "goda frukter" och väldoft? Det är lite så man kan avgöra vad man ska hålla på med. Det blev så uppenbart för mig häromdagen. Ena stunden tog jag en titt på kvällstidningars hemsidor i mobilen. Elände på elände strömmade i ett oändligt flöde. Tungt och hemskt kändes det när all världens galenskaper äntrade min mobilskärm, vidare mot mina ögon, in i mina tankar och känslor. Det påverkade min dag och frukten av den "sådden" blev oro. Varför hade jag behövt mata mig med sådant? Så onödigt att bjuda in stinkande nyheter i mina tankar, mitt hem och min dag. Visst, det är bra att vara allmänbildad  och ha koll. Men man behöver annat också. En sund balans. Så självklart men tydligen värt att påminna sig om.
En stund senare tog jag en promenad. Snön glittrade som tusentals diamanter i vintersolen. Det var så vackert och skönt att få vila blicken på. Fåglarna sjöng högt och vackert från buskar och träd. Det är kallt, kalt och bladen finns där ännu ej. Men jag vet att fåglarna sjunger om våren och längtar efter den lika mycket som jag. Frukten av den promenaden blev ro.


Med människor kan man känna saker inte bara när man ses utan även långt efter de gått. Endel lämnar kvar en känsla av förvirring...Vad sades egentligen? Vad var syftet och målet med det? Ibland förstår man inte och skörden kan bli i form av besvikelse, brännande tårar och sorg. Andra sår omtanke och värme. Frukten blir massa glada känslor långt efter. Det behöver inte vara de som vill synas, höras och verka mest och bäst. Det kan likaväl vara små, stilla och enkla saker och människor, som i slutänden gör största skillnaden.


Något annat som kan jämföras med en odling är allt myller av grupper och inlägg i sociala medier. Det är om familjeliv, relationer, yrkesgrupper, politik o.s.v. Bra ibland, men för mycket ibland. Fokuserar de på rätt saker eller stirrar sig blinda på fel? Är det sanna, sunda åsikter de speglar eller massa nättroll som bara vill skapa förvirring? Är den skörden bara ännu mer oro, ilska och upprördhet eller är det goda frukter som gör livet bättre?
Jag tänker på ett nyodlat land och vad som där behövs. Det är inte det lilla fröets fel om det är dåligt med sol, för mycket regn eller torka. Hur mycket det än behöver gynnsamma förhållanden för att kunna växa och bli något starkt och bra, så är det fler än bara den själv som kan påverka det. Likadant kan det vara för oss i livet. Vi kan inte styra över allt och alla. Men det vi KAN göra är att välja vad vi matar oss med. Vilken slags frukt vi ger vår själ. Är det sociala medier, nyhetsflöden och andra människors, inte alltid friska, tankar som du bjuder in till dina egna tankar, din dag, ditt hem och ditt liv? Eller kommer du ihåg att hålla huvudet kallt och inte låta dig påverkas av precis allt. Det kan påverka humöret och dagarna mer än vi tror. Börja leta efter frukten alltså håll koll på följderna av val du gör. Känns det bra? Nä det blev inte så bra frukt, då kanske jag testar något bättre. Som det lilla fröet i jorden så rår vi inte för allt vi utsätts för. Då kan uppgivenhet och oro tynga oss. Men vi får göra det bästa vi kan. 

Jag vet inte vad som ger dig liv men ta och fundera på det. Vilka saker ger just dig väldoft och god skörd att njuta av? För mig är det att umgås med de jag älskar. Att få gå i naturen och ta alldeles onödigt många oprofessionella foton, för det gör mig glad. Det kan vara, som jag gjort de senaste veckorna, att röja upp i hemmet och sortera i släng, skänk och spara. Samt fara iväg med allt också så hemmet blir luftigt, lättstädat och fint. Att tänka ut praktiska lösningar i hemmet och fixa dem. Odla, skörda, musik, trädgårdsland, göra andra glada och mycket mer. Jag vill försöka sprida väldoft och lämna bra spår efter mig. Mata själen med människor, tankar och saker som ger inspiration och lust att leva. För det behöver både du själv och de du har omkring dig i just ditt liv.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kvartalskris och förskollärarens utrustning

Att landa

Friluftsliv