Fonologi och hemliga paket

Jag sitter här och skriver på ännu en examinerande uppgift i min förskollärarutbildning. Det är kul och intressant men samtidigt väldigt mycket på en och samma gång och magkatarren gör sig påmind. Jag längtar ut till skogen och frisk luft, friheten i naturen lockar mer än studieoasen jag försökt anordna. Friluftsmänniskan inom mig ropar om att få utlopp för sin längtan. Man undrar hur lång en universitetsutbildning skulle vara för att få kunna gå i lagom tempo så man hann med allt det andra man vill också. Datorn protesterar mot orden jag skriver in och jag måste kolla om jag verkligen stavat rätt. Men det har jag, det är bara datorn som inte känner igen en del av de där akademiska forskningsorden. Det är lugnt datorn...det gör inte jag heller...än. Men samtidigt känner jag tacksamhet över att ha hittat hem. När valet är att sitta på arbetsförmedlingen och lida eller på ett jobb där man inte trivs eller med omständigheter man inte förtjänar, ja då är det riktigt skönt när man istället hittat hem. Även om det är tufft att studera, pendla och hinna vara den slags mamma, fru som man vill vara och allt vad man är så är det så roligt att få fördjupa sig i något man vill veta mer om. Att sätta sig in i den akademiska världen är en utmaning men jag har valt det själv. Vi har alla våra utmaningar att ställas inför. För mig är det inte så att jag värderar någon utefter utbildningsgrad. Jag tycker det är fantastiskt att kunna klara yrkeslivet utan högskolepoäng också. Men för mig handlar det om att jag älskar att jobba med barn. Vill jag ha ett fast jobb, betald semester och lite annat då är det detta jag får göra. Det är en av mina utmaningar och jag vet att du har dina. Hejja oss! på vilket sätt det än är som vi möter livet och dagarna som går.

När jag sitter här i vår sal, bland laptop, anteckningar, anvisningar och litteratur hör jag någon utanför vårt hus som försöker öppna grinden. Jag antog först att minilastbilen på gatan skulle till grannen med leverans. Men nu ser jag någon stå vid vår grind. Hej ropar jag genom fönstret när budkillen närmar sig huset. Här är jag! Å så bra, jag har paket till dig, säger han. Jag misstänker att det är lite nya hårprodukter som jag beställt. Men tycker lådan är lite väl stor för dem. Snart ser jag en logotype som jag älskar uppmärkt på paketet. Nu vet jag vad det är! En efterlängtad leverans som ni alldeles snart får läsa mer om...en leverans som passar som handen i handsken på den där friluftsmänniskan inom mig som längtar ut... Men vi hörs snart igen over and out från studieoasen


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Kvartalskris och förskollärarens utrustning

Att landa

Friluftsliv